Det går hit, det går dit, det går runt en liten bit...

Syrran är underbar! Hon kom in till mig i mitt rum igår och såg att jag var lessen. Hon tröstade mig, och satt o pratade en stund. Hon är bäst!
Idag känns det bättre, men det kommer ta tid och jag måste nog vara mer förberedd på sånna här känslomässiga krascher.
Jag vill gå vidare. Jag kämpar verkligen med det. Jag kan kanske inte ha så mycket kontakt med Linda om jag ska gå vidare. Vi får försöka vara vänner senare såfall. Jag måste jämföra det lite med när jag lämnade min ex innan linda. Då ville jag inte träffa henne. Samma sak är det nog med Linda nu. Det är svårt att inse, men det måste jag.

Kanske skulle jag ge min in i singelträsket o leta upp en ny flickvän. Nån som får mig att glömma Linda. Jag vet inte...

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits